Skelettet i alla däggdjur är inget mindre än en helt fantastisk maskin. Det är det ramverk som bär upp muskler och senor och som tillåtit oss att söka oss upp ur havet från första början.

Titta på ett finger. Böj det framför dig och känn hur leden rör sig, hur senorna dras ihop på fingrets insida, medan senorna på andra sidan förlängs för att tillåta rörelsen. Fingerleden kan liknas vid en gångjärnsled som kan böjas i en riktning, framåt och sedan rätas ut igen. Handleden är en helt annan typ av led. Denna led kan liknas vid en glidled där benbitar glider mot varandra för att tillåta rörelser i alla riktningar. Prova själv och du känner omedelbart skillnaden mellan fingrets och handledens rörlighet.

Det som gör skelettet än mer intressant är hur det kan berätta hela vår livshistoria om det granskas av rätt person. Efter vår död kan forskare se hur vi levt, om vi varit undernärda eller inte, hur hårt vi arbetat och till med hur vi sett ut. Allt detta genom att titta på hur våra ben ser ut. I den här artikeln i aftonbladet hittar du en berättelse om hur ett skelett efter ett förmodat mordoffer hittats efter 51 år.

Skelettet är inte bara den del som bär upp vår kropp, och det är långt mycket mer än bara en mekanisk ram. Skelettet har viktiga funktioner utöver vår rörlighet. Förutom att vara kroppens största kalkreserv innehåller skelettet även benmärg. Det finns två typer av benmärg, röd och gul. Ju äldre vi blir, omvandlas en allt större del av benmärgen i de stora hålbenen i underben och armar till gul benmärg. Denna består till största delen av fettvävnad och har ingen större funktion i kroppen. Däremot är den röda benmärgen oerhört viktig. Det är i den som blodets beståndsdelar produceras.